Debatt: Det krävs ett starkare straffrättsligt skydd mot hatbrott

Det finns allvarliga luckor i det straffrättsliga skyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning.
Detta trots att personer med funktionsnedsättningar oftare utsätts för kränkningar och våld än personer som saknar funktionsnedsättning, skriver Funktionsrätt Sverige, Brotts­offerjouren, Civil Right Defenders, Fonden för mänskliga rättigheter och Independent Living Institute i ETC idag.

Hatbrott är ett allvarligt angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot principen om alla människors lika värde. Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa egenskaper så som etnicitet, hudfärg, ras eller nationalitet, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller liknande omständighet. Samtliga dessa grunder finns också med i diskrimineringslagen, men det gör även funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning saknas dock i brottsbalkens regler om olaga diskriminering, (16 kap. 9 §), hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §) eller i straffskärpningsregeln (brottsbalken 29 kap) som därmed inte skyddar personer med funktionsnedsättning mot hatbrott.

Från ett rättsligt perspektiv är det motsägelsefullt att lagstiftningen skyddar vissa grupper som riskerar att diskrimineras i vardagen, men samtidigt inte ger motsvarande skydd till alla grupper i fråga om brott där gärningen motiverats av just personens egenskaper.

Sverige har varit ett föredöme på området då regeringen 2017 visade handlingskraft med ett stärkt straffrättsligt skydd för transpersoner, något vi välkomnade. Köns­identitet och könsuttryck ingår nu i listan över skyddade grunder – men funktionsnedsättning saknas fortfarande.

Det råder brist på forskning och statistik på området men de studier som genomförts är entydiga. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för våld i högre utsträckning än andra, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå). Exempelvis visar organisationen Friends i en rapport från 2021 att funktionsnedsättning är en vanlig grund för nedsättande kommentarer och mobbning i årskurserna 6-9.

Myndigheten för delaktighet skriver i sin rapport om Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om en stor europeisk studie som visar att kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk än andra kvinnor att utsättas för olika former av våld. Personer med funktionsnedsättning utsätts även ofta för angrepp som handlar om synen på hur samhällets resurser ska fördelas. Inte sällan ställs grupper med stora behov mot varandra i den allmänna debatten.

Avsaknaden av ett straffrättsligt skydd mot hatbrott får allvarliga konsekvenser för hur brott personer mot personer med funktionsnedsättning utreds och rubriceras. När personer med funktionsnedsättning saknas i lagstiftningen om hatbrott tillsätts inga åtgärder för att inhämta statistik eller bekämpa förekomsten av brotten. Det görs inga undersökningar som förklarar varför personer med funktionsnedsättning oftare utsätts för exempelvis överfall, våld eller rån, än personer utan funktionsnedsättningar.

Brotten rubriceras utifrån handlingen och inte baserat på det bakom­liggande skälet till handlingen, vilket skulle kunna vara motiverat av funktionsnedsättning.

I Norge omfattas funktionsnedsättning av lagen om skydd mot hatfulla yttringar. EU-kommissionen har nyligen föreslagit att även funktionsnedsättning ska omfattas av skydd i lag mot hatbrott och hatpropaganda. Cirka hälften av medlemsländerna, men inte Sverige, har infört sådant skydd. För att stärka EU:s grundläggande värderingar behöver Sverige införa nationellt skydd. När Sverige nu blir ordförande i ministerrådet 2023 finns även chansen att aktivt arbeta för att driva igenom det enhälliga beslut i alla medlemsländerna som krävs för att kommissionen ska kunna ta fram ett lagstiftningsförslag som omfattar fler grupper.

FN:s funktionsrättskonvention ställer krav på att Sverige ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning. FN har också ställt en specifik fråga till Sverige om skydd mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning som regeringen har besvarat utan att beskriva varför inte funktionsnedsättning omfattas av skyddet.

Med en straffrättslig reglering av hatbrott mot personer med funktionsnedsättning stärks det skyddet och det kommer att finnas bättre möjligheter att samla in statistik om hur dessa brott yttrar sig. Därmed blir det också lättare att arbeta förebyggande för att förhindra att sådana brott begås.

I Funktionsrätt Sveriges valenkät svarar alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna ja på frågan om de vill stärka lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott, på jämlik grund med andra diskrimineringsgrunder. Enligt en enkät som Brottsofferjouren Sverige i Tidningen Brottsoffer genomfört inför valet 2022 visar detsamma, majoriteten av riksdagspartierna är positiva till en sådan lagändring. Vi hoppas nu att även de statsbärande partierna sluter upp så att initiativ kan tas till.

En bred översyn av det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning.

En skärpning av lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott på jämlik grund.

Sven-Erik Alhem
Ordförande Brottsofferjouren

Elisabeth Wallenius
Ordförande Funktionsrätt Sverige

Jamie Bollin
Verksamhetsledare Independent Living Institute, ILI

John Stauffer
Chefsjurist Civil Rights Defenders

Ulrika Strand
Generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter 

Artikeln i ETC