Idag firas den internationella it-tillgänglighetsdagen. Men när allt fler internationellt bygger in tillgänglighet i sin verksamhet, tycks Sverige leva kvar i synen på tillgänglighet som en ”anpassning” som görs i efterhand. Ska vi nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, behöver politiker och branschen lägga om strategi och göra rätt från början. De som idag stängs ute eller har svårt att använda den digitala tekniken måste involveras.

Ett svenskt konsultföretag har nyligen räknat fram astronomiska kostnader för att införa den europeiska tillgänglighetslagen, med digital tillgänglighet till bland annat biljettapparater, transporter, banker, e-handel och e-böcker. Att inte räkna in den breda nyttan av att alla kan använda de it-lösningar som produceras, är ganska typiskt för hur många makthavare i större svenska företag och offentliga institutioner resonerar. Tillgänglighet ses som en särlösning som kostar pengar. Man ser inte hur mycket det går att tjäna på att redan från början bygga in och arbeta systematiskt med tillgänglighet.

Det är ett grundläggande problem att samhället planeras utifrån en tänkt norm och inte tar hänsyn till den mångfald av behov som finns i befolkningen, vilket blev tydligt under pandemin när många exkluderades från information och kommunikation.

Tillgänglighetskraven i internationell lagstiftning ökar och den europeiska tillgänglighetslagen kommer att bli lag även i Sverige. Samtidigt har alla rätt att delta i samhället på lika villkor, vilket slås fast i internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Svenska aktörer behöver anpassa sig till regelverken samtidigt som de kommer att få svårt att stå sig i konkurrensen om de inte hänger med.

Att involvera användare med olika behov och lära av deras erfarenheter är själva grundstenen i principen om universell utformning, som är en av utgångspunkterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige har åtagit sig att följa konventionen och den slår fast att mångfaldsperspektivet ska finnas med i samtliga design- och utvecklingsprocesser när vi bygger vårt samhälle. Alla i vårt samhälle gynnas om vi systematiskt använder erfarenheter från de människor som har svårt att använda digitala tjänster eller är utestängda från det digitala samhället. Värdet av att arbeta på det här sättet bekräftades redan 2004 i den så kallade ”Forresterstudien”. I stor utsträckning arbetar faktiskt amerikanska teknikjättar på det här sättet idag – men i Sverige verkar det vara småföretag och ideella krafter som förstår nyttan bättre än makthavare.

Vår egen rörelse, funktionsrättsrörelsen, var exempelvis före Sveriges Television med tillgängliga direktsändningar via webb. Det genomfördes i samarbete med ett nystartat företag som såg nyttan med att utveckla tjänster nära användaren.

Skolplattformen i Stockholm är ett exempel på en påkostad, offentligt finansierad tjänst som inte alls har fungerat och där användarnas behov inte uppmärksammats tillräckligt. I stadens egen utredning är en av lärdomarna att det krävs ett kontinuerligt arbete med att involvera berörda parter och användare för att framtida projekt ska bli mer lyckade.

Idag på den internationella it-tillgänglighetsdagen uppmanar vi dig som företagsledare, myndighetschef eller politiker att göra ett val som gynnar hållbar utveckling och en utveckling mot ett samhälle för alla. Utgå från den mänskliga mångfalden varje gång du fattar beslut, vare sig det handlar om satsningar på forskning och utveckling eller inköp av en digital produkt eller tjänst. Standarden SS-EN 17161 om tillgänglighet genom universell utformning har utvecklats för att stödja organisationer i arbetet med att göra hela sin verksamhet tillgänglig. Använd den och gör tillgänglighet till en del av organisationens DNA.

Marie Sten, första vice ordförande Funktionsrätt Sverige
Diana Chafik, projektledare Rätt från början

Källa: ComputerSweden, https://computersweden.idg.se/2.2683/1.751016/tillganglighet-maste-byggas-in-redan-fran-borjan