Nyhet: En Arbetsförmedling på svältkur löser inte långtidsarbetslösheten

Funktionsrätt Sverige, DHR och HRF har skickat ett brev till berörda riksdagsledamöter inför budgetdebatt och beslut den 13 december:

Höj Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag i enlighet med vad myndigheten föreslår, för att säkra specialistkompetens och tillräckligt med handläggare. Ska långtidsarbetslösheten brytas behövs höjda förvaltningsanslag till Arbetsförmedlingen, inte sänkta som regeringen föreslår. Idag parkeras arbetssökande med funktionsnedsättning hos myndigheten i en evighetslång väntan på stöd. Det finns inte tillräckligt med personal för att utreda och fatta beslut om insatser som lönebidrag, arbetsträning, praktik, SIUS och hjälpmedel. 

Till riksdagsledamöter i Arbetsmarknadsutskottet, Finansutskottet, Socialförsäkringsutskottet och Socialutskottet med anledning av budgetdebatt och beslut den 13 december 2022.

Alla som kan arbeta ska göra det. Det skriver regeringen i sin budgetproposition. I den står också att långtidsarbetslösheten behöver minska och att det är särskilt bekymmersamt att antalet personer som varit utan arbete i två år eller mer fortfarande är betydligt fler nu än före pandemin.

Funktionsrättsrörelsen instämmer. Vi står bakom arbetslinjen. Vi är också bekymrade. Vi vill att personer med funktionsnedsättning, som utgör en stor andel av de långtidsarbetslösa, ska få chansen till ett jobb, en lön och ett liv som andra. Därför är det mycket olyckligt att regeringen vill sätta Arbetsförmedlingen på svältkur och sänka förvaltningsanslaget till personal och administration, när det är en höjning som behövs. Regeringen vill även minska programmedel till insatser för arbetssökande med 1,5 miljarder.

Förutom att Arbetsförmedlingen idag har svårt att klara sitt uppdrag kopplat till långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning, bedöms arbetslösheten öka och en lågkonjunktur vara i antågande. Myndigheten har själv begärt 600 miljoner kronor mer än vad regeringen nu föreslår.

Idag kan en arbetssökande med funktionsnedsättning vara inskriven hos myndigheten i en evighetslång väntan på insatser, utan en fast handläggare att vända sig till. Till och med arbetssökande som själv ordnat arbetsträning eller en anställning, kan få se jobbet försvinna när beslut om lönebidrag eller hjälpmedel dröjer. Arbetsförmedlingen hinner inte fatta beslut om insatser som kan vara biljetten in på arbetsmarknaden. Det saknas tillräckligt med personal. Antalet specialister som kan ge stöd till personer med funktionsnedsättningar har till exempel minskat med fyrtio procent sedan 2018. Men även annan kompetens har försvunnit när över 3000 personer fått lämna myndigheten.

Statistiken är tydlig – allt färre placeras i de insatser som Arbetsförmedlingen förfogar över. I flera år har myndigheten lämnat tillbaka miljardbelopp i outnyttjade medel, öronmärkta för stöd till personer med funktionsnedsättning.

Det här skriver myndigheten själv om i Arbetsförmedlingens budgetunderlag 2023–2025. Det behövs anställda för att kunna ge stöd både till arbetssökande och arbetsgivare, och för att bedöma, besluta, samordna och följa upp insatser. Otillräckliga förvaltningsanslag leder till att arbetssökande inte får tillgång till viktigt stöd och jobb.

Det riskerar också att försämra resultatet av det nödvändiga utvecklingsarbete som nu pågår för att tidigt identifiera funktionsnedsättning och fånga upp stödbehov. Idag tar det i genomsnitt 311 dagar för en sökande att få en så kallad funktionshinderskod, som krävs för att få del av de särskilda stödinsatserna för personer med funktionsnedsättning. Att korta den tiden väsentligt borde vara prioriterat för varje regering som påtalar vikten av effektivitet.

Om regeringen vill nå sitt mål om att alla som kan arbeta ska arbeta, behöver budgeten ändras:

  • Höj Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag i enlighet med vad myndigheten föreslår, för att säkra specialistkompetens och tillräckligt med handläggare.
    • Låt Arbetsförmedlingen friare disponera sina medel. Oanvända medel inom ett område ska inte behöva lämnas tillbaka när behoven är stora inom andra områden.

Vi håller med regeringen om att arbetslinjen är viktig. Men om den ska gälla för alla, även personer med funktionsnedsättningar, är svältkurer fel väg att gå. Då behövs personella resurser och rätt kompetens.

Med vänlig hälsning

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund, HRF